Idag har 45 % av graviditeten passerat, och jag tycker helt ärligt att det är helt galet!
Det börjar nu kännas som det var förra veckan som jag plussade (vet inte om jag skrivit ett inlägg om när jag plussade, ska dubbelkolla detta och om jag inte har det så dyker ett sådant inlägg upp inom kort ♥). Nu har det gått 45 %, på torsdag går jag in i vecka 19 och på tisdag ska vi iväg på rul. Vad hände med tiden egentligen? Dock så måste jag säga att äntligen går tiden lite snabbare! mellan vecka 12-16 så hade jag antagligen dessa spökveckor jag läst om innan graviditeten, där det hände absolut ingenting. Alla symptom försvann, jag bara vaknade upp samma dag som jag gick in i vecka 12 och hade helt plötsligt inget illamående, inga ömma bröst och jag spydde inte. Det var för tidigt att känna bebisen och det kändes helt ärligt inte som om jag var gravid. Vissa dagar kunde det gå 20-30 minuter (speciellt på morgonen) där jag helt glömde av att jag var gravid - på riktigt! Blev liksom "ja just det, jag bakar ju bebis". Sedan vecka 16-18 ungefär så kändes dagarna så långsamma för att jag inte fick i mig någon mat, bara spydde. Hade ingen energi och bara låg nära hinken hela dagarna. Kunde inte ens gå utanför dörren och handla. Det var ett helvete.
Så nu känns det extremt skönt att det börja hända grejer igen, och kan inte gå en sekund utan att jag vet och känner att jag är gravid. Fram tills för ca 1 vecka sedan har jag inte njutit alls av att vara gravid, jag har faktiskt hatat det. För även om det finns folk som har det värre, så har detta varit en mardröm för mig. Jag har hela tiden bara velat att det ska rusa iväg så jag kan få ut ungen, jag har inte velat vara gravid. Men nu äntligen kan jag njuta, samtidigt som det är skönt att det går snabbt. Nu längtar jag bara tills bebisen börjar leva rövare lite mer i magen (även om jag tycker jag känner räkan ganska mycket) och även att det börjar kännas utanpå magen så att jag och J kan få njuta tillsammans. Och nu är det bara 6 dagar kvar till RUL, och mamma och pappa skulle bli så glada om allt ser bra ut med dig och även om du kunde visa vad du är för någonting! Vi är så nyfikna på dig lilla älsklingen! ♥
Det börjar nu kännas som det var förra veckan som jag plussade (vet inte om jag skrivit ett inlägg om när jag plussade, ska dubbelkolla detta och om jag inte har det så dyker ett sådant inlägg upp inom kort ♥). Nu har det gått 45 %, på torsdag går jag in i vecka 19 och på tisdag ska vi iväg på rul. Vad hände med tiden egentligen? Dock så måste jag säga att äntligen går tiden lite snabbare! mellan vecka 12-16 så hade jag antagligen dessa spökveckor jag läst om innan graviditeten, där det hände absolut ingenting. Alla symptom försvann, jag bara vaknade upp samma dag som jag gick in i vecka 12 och hade helt plötsligt inget illamående, inga ömma bröst och jag spydde inte. Det var för tidigt att känna bebisen och det kändes helt ärligt inte som om jag var gravid. Vissa dagar kunde det gå 20-30 minuter (speciellt på morgonen) där jag helt glömde av att jag var gravid - på riktigt! Blev liksom "ja just det, jag bakar ju bebis". Sedan vecka 16-18 ungefär så kändes dagarna så långsamma för att jag inte fick i mig någon mat, bara spydde. Hade ingen energi och bara låg nära hinken hela dagarna. Kunde inte ens gå utanför dörren och handla. Det var ett helvete.
Så nu känns det extremt skönt att det börja hända grejer igen, och kan inte gå en sekund utan att jag vet och känner att jag är gravid. Fram tills för ca 1 vecka sedan har jag inte njutit alls av att vara gravid, jag har faktiskt hatat det. För även om det finns folk som har det värre, så har detta varit en mardröm för mig. Jag har hela tiden bara velat att det ska rusa iväg så jag kan få ut ungen, jag har inte velat vara gravid. Men nu äntligen kan jag njuta, samtidigt som det är skönt att det går snabbt. Nu längtar jag bara tills bebisen börjar leva rövare lite mer i magen (även om jag tycker jag känner räkan ganska mycket) och även att det börjar kännas utanpå magen så att jag och J kan få njuta tillsammans. Och nu är det bara 6 dagar kvar till RUL, och mamma och pappa skulle bli så glada om allt ser bra ut med dig och även om du kunde visa vad du är för någonting! Vi är så nyfikna på dig lilla älsklingen! ♥